Överlåtelse
och upplåtelse
Upphovsrätt kan övergå till annan än upphovsmannen,
men endast om det finns ett uttryckligt eller underförstått
avtal om det. Ovan har nämnts att den ekonomiska delen av upphovsrätten
kan övergå genom upplåtelse eller överlåtelse.
Upplåtelse innebär att man ger någon annan rätt
att på visst sätt förfoga över hela eller delar
av verket. Överlåtelse innebär att ägaren frånsäger
sig och överlämnar äganderätten eller annan
rätt till verket.
Ett avtal bör tydligt ange vad som överlåts eller
upplåts. De delar av rätten som enligt avtalet inte har
överlåtits eller upplåtits stannar nämligen
kvar hos upphovsmannen.
En överlåtelse av den ekonomiska delen av upphovsrätten
kan avse hela rätten, till vilken förvärvaren då
blir ägare. Den kan också – vilket är det
vanligaste – innefatta endast en rätt att utnyttja verket
i vissa begränsade hänseenden, till exempel att ge ut
verket som en bok.
|
Rätten att utnyttja verket i begränsade hänseenden
avser oftast en viss tid varefter rätten går åter
till upphovsmannen. Upplåtelse sker oftast i form av en licens
som ger mottagaren en nyttjanderätt, medan äganderätten
förblir hos upphovsmannen.
En licensupplåtelse kan vara exklusiv eller icke-exklusiv
(enkel). Exklusiv licens innebär att förvärvaren
får ensamrätt att utnyttja verket på det sätt
som anges i avtalet. Detta hindrar andra från att utnyttja
verket på samma sätt. En icke-exklusiv licens innebär
att upphovsmannen kan upplåta en likadan rätt till andra.
Det finns inga formkrav för överlåtelse eller upplåtelse,
vilket betyder att även muntliga avtal är giltiga. Det
bästa är ändå att avtalen är skriftliga
eftersom det annars kan bli svårt att avgöra vad som
egentligen avtalats.
|
Interaktiv kurs
Legala
Handboken